Regeringen presenterade en satsning på en svensk språkmodell. Svenska Förläggareföreningen stöder initiativet som är ett samarbete mellan förlag, företrädare för författare och mediebolag samt forskare inom WASP. Syftet är att med högkvalitativ träningsdata bedriva forskning kring framtagandet av en svensk språkmodell, där upphovsrätten respekteras.
 

Svenska Förläggareföreningen har tillsammans med Sveriges Författarförbund, Tidningsutgivarna, Bonnierförlagen, Bonnier News och Schibsted samt forskare inom WASP (Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program) initierat ett projekt för att utveckla en högkvalitativ svensk språkmodell. Förlag, författare och mediebolag har enats om att delta i satsningen genom att bidra med högkvalitativ träningsdata såsom böcker och nyhetsartiklar. I projektet medverkar även Sveriges Radio och Sveriges Television.

– AI-modellerna innebär en helt ny samhällelig infrastruktur, och litteraturen är oumbärlig för de här verktygen. Med det här projektet etablerar vi spelregler för hur AI-utvecklingen ska ske framöver, där förlagens och författarnas rättigheter respekteras, säger Mikaela Zabrodsky, vd Svenska Förläggareföreningen.

Behovet av en svensk språkmodell av hög kvalitet är stor. För att Sverige ska kunna bygga vår digitala framtid måste det finnas en språkmodell som är utvecklad och tränad med utgångspunkt i svenska värderingar, rättsstatens principer, offentlighetskultur och de bärande idéer som formar vårt samhälle. Den måste också vara språkligt exakt och behärska språkets alla nyanser. Lösningen finns i träningsdata, och erfarenheter från liknande projekt visar att en kombination av litteratur och nyhetsmedier ger högpresterande modeller.

WASP är ett nationellt initiativ för forskning inom artificiell intelligens och autonoma system. Forskarna inom WASP är Sverigeledande inom utveckling av språkmodeller, och är verksamma vid KTH, Chalmers, Uppsala universitet, Umeå universitet och Linköpings universitet.

En viktig del av projektet är att värna upphovsrätten. Förlag, författare och nyhetsmedier behåller äganderätten till sin data. Forskningen sker i en sluten miljö där inga andra aktörer kan få tillgång till data. Den långsiktiga ambitionen med projektet är att skapa en säker, hållbar och etisk AI-lösning för myndigheter, offentlig sektor, mediebolag och näringsliv, med ett licenssystem som säkerställer att rättighetshavarna ersätts.

– Vi välkomnar regeringens besked, som pekar i helt rätt riktning. Vi har hela tiden framhållit riskerna med att inte ta upphovsrätten i beaktning och det är mycket glädjande att regeringen delar vår uppfattning. Vi ser detta som ett stort kliv framåt för Sveriges AI-arbete, säger Mikaela Zabrodsky.

Rättighetshavare i gemensamt uttalande:
Upphovsrätten måste värnas i regeringens AI-satsningar
 

Regeringen aviserar i budgetpropositionen för 2026 ett antal satsningar på utveckling av AI. Bland annat tilldelas Kungliga biblioteket (KB) 30 miljoner kronor för att bygga upp lagrings- och beräkningskapacitet för att träna svenska språkmodeller på bibliotekets samlingar, men ingenstans i budgeten tar regeringen höjd för att säkerställa ersättningar till rättighetsinnehavarna till den data på vilken språkmodellerna ska tränas.

Sverige ska vara ledande inom AI-området, men det är oroväckande att regeringen väljer att satsa på teknisk infrastruktur utan att samtidigt säkerställa att upphovsrättsligt skyddat material hanteras korrekt. I den av regeringen tillsatta AI-kommissionens rekommendationer i Färdplan för Sverige, slås det tydligt fast att regeringens satsningar på AI-utveckling och stora språkmodeller behöver ske inom ramen för upphovsrättsliga regler och med mekanismer för ersättning till rättighetshavare.

En rad organisationer som företräder olika rättighetshavare uppmanar regeringen att följa AI-kommissionens princip om balans mellan innovation och immateriella rättigheter – och att avsätta resurser för licensiering och ersättning i samband med språkmodellsträning.

– AI-kommissionens rapport Färdplan för Sverige är tydlig: offentliga satsningar på AI ska ske inom ramen för upphovsrättsliga regler och med mekanismer för ersättning till rättighetshavare. Regeringen ignorerar i sin budget dessa rekommendationer och lämnar frågan av allt att döma ofinansierad och skjuter den istället framför sig genom att ge KB uppdraget att belysa ”ekonomiska och upphovsrättsliga aspekter”, säger företrädarna för rättighetshavarna.

 

– Vi stöder utvecklingen av svenska AI-modeller, men detta får aldrig ske på bekostnad av upphovsrätten. Upphovsrätten är skyddad enligt lag, både i Sverige och inom EU, och utgör en grundläggande förutsättning för fria och oberoende medier. Att bygga språkmodeller på skyddat innehåll utan ersättning urholkar lagens intention och undergräver den svenska kultursektorns ekonomiska grund, fortsätter de. Anledningen till att KB:s samlingar är så stora är pliktexemplarslagen som stiftades år 1661. Den innebär att alla publikationer som tillgängliggörs för allmänheten i Sverige ska leverera ett exemplar till bland annat KB.
 

– Detta gör naturligtvis att KB:s arkiv lämpar sig väl för träning av språkmodeller, men vi måste komma ihåg att lagen kom till av helt andra anledningar, säger Mikaela Zabrodsky, vd Svenska Förläggareföreningen.

Rättighetshavare:
Josefine Engström, ordförande Svenska Tecknare
Anja Gatu, ordförande Sveriges Författarförbund
Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet
Per Kornhall, ordförande Läromedelsförfattarna
Stefan Persson, ordförande Läromedelsföretagen
Johan Taubert, vd Tidningsutgivarna
Mikaela Zabrodsky, vd Svenska Förläggareföreningen

Medellande Svenska Förläggareföreningen, Stockholm