1700-talshus räddat

Huset Gilgal, i Gathenhielmska Reservatet i Göteborg har restaurerats från golv till nock. Varenda detalj har gåtts igenom och är en av de mest omfattande byggnadsvårdsinsatserna någonsin som det kommunala fastighetsbolaget Higab har gjort.

– Projektet är unikt. Bland annat krävde omfattande rötskador i stommen stora, men nödvändiga, ingrepp för att byggnaden skulle kunna bevaras. Arbetet har också genomförts med stor varsamhet och höga antikvariska krav, säger Thomas Sörquist, projektledare på Higab.

Byggnadshistorisk skatt med koppling till hamnen

Gilgal är det äldsta huset i Gathenhielmska Reservatet och uppfördes omkring 1750. Det har en unik historia med täta band till sjöfarten och Göteborgs hamn, vilket blev tydligt under restaureringen då det upptäcktes att byggnaden delvis uppförts med skeppsvirke och segelduk – ett tydligt tecken på att husets byggmästare använde material med maritim bakgrund.

Del av det nyrenoverade vindsplanet med fönster som vetter mot Söderlingska trädgården

Byggnaden har under åren genomgått flera förändringar, men stora delar av den ursprungliga konstruktionen finns kvar. Interiört har spår av tidiga tapeter, bemålade lerklinade väggar och fragment av kakelugnar dokumenterats, vilket ger en inblick i hur huset inretts och använts genom seklerna. Att väggarna ursprungligen var bemålade med dyrt blått pigment vittnar om att de boende kan ha tillhört det övre skiktet av arbetarklassen.

Gilgal under och efter renovering

En restaurering utöver det vanliga

– Timmerstommen, varav delar är från 1700-talet, har restaurerats med traditionella metoder av skickliga timmermän. Skadade delar har ersatts med handbilat timmer i samma dimensioner som originalet, och för att värna om byggnadens historia har moderna material använts enbart där det varit nödvändigt för funktion och hållbarhet, säger Thomas Sörquist.

Husets bärande stockkonstruktion på vindsplanet	I en utbyggnad från 1973 har man gjort en ombyggnad och inrett ett nytt badrum/tvättstuga. Trappan därifrån leder upp till vardagsrummet	Några av de upphittade tapetresterna från 1800-talet ligger på husets vedspis

Exteriört har fasaden återfått sin traditionella locklistpanel, som strukits med historiskt korrekt rödtjära, och snickerierna har handhyvlats och målats med linoljefärg. Taket har omlagts och skorstenen murats om i sin helhet. Invändigt har alla rum renoverats, där en varsam balans har upprätthållits mellan att säkerställa bärighet och bevara originaldetaljer. Nya golv har lagts med kilsågat furugolv och smidd spik, och i vissa rum har handtryckta tapeter valts för att spegla husets historia.

– Restaureringen av Gilgal har varit en balansgång mellan att bevara originalmaterial och att försäkra byggnadens framtida hållbarhet. Alla ingrepp har skett med en ambition att så troget som möjligt återskapa husets ursprungliga karaktär. Genom restaureringen har vi säkrat ett av stadens äldsta trähus för kommande generationer, säger Thomas Sörquist.

Varje detalj räknas när 1700-talshem får nytt liv

De restaurerade och rekonstruerade ett mindre bostadshus från 1700-talet i Majorna. Det är ett av Higabs mest avancerade projekt inom byggnadsvård någonsin där varenda centimeter av huset kommer att gås igenom.

– Ingen detalj lämnas åt slumpen i det här projektet, säger Boel Melin, byggnadsantikvarie på Higab.

I och utanför det rödfärgade huset inne i Gathenhielmska Reservatet pågick ett omfattande arbete för att restaurera och rusta upp det. Trots att trähuset endast är på 58 kvadratmeter är det ett mycket komplicerat projekt där byggnadsvård helt står i fokus.

– Det är inget vanligt byggprojekt. Hela konstruktionen ska restaureras och delvis rekonstrueras med traditionell timrings- och murningsteknik. Och de delar som har byggts till senare ska anpassas till husets kulturhistoriska värde. Det är inte ofta vi har möjlighet att ta det här helhetsgreppet. Då vill vi passa på och göra alla rätt vi kan, säger Boel Melin, byggnadsantikvarie på Higab.

Hus för två familjer

Huset ligger i Majorna på den smala och pittoreska Pölgatan – en av de mest historiskt intressanta gatorna i Göteborg. I samband med den stora sillperioden och bildandet av Ostindiska kompaniet på 1700-talet började området bebyggas. Här levde de som jobbade med sjöfart och på Gamla varvet nedanför Stigberget. I små timrade och enkla trähus bodde de med sina familjer. Området, som numera är kulturreservat och går under namnet Gathenhielmska Reservatet, är en sista rest av det gamla Majorna. Huset som rustas är det äldsta bevarade huset och bär namnet Gilgal. Det är troligen från runt 1750 och har genom åren varit hem åt repslagare, orgelbyggare och timmermän. Vid ett tillfälle bodde så många som två familjer med sammanlagt sju barn i det lilla huset. Även den kände författaren och skulptören Eino Hanski har bott här. Än i dag används det som bostad.

Varje steg i processen dokumenteras
 

Projektet började med att den nuvarande hyresgästen ville ta bort en gammal plastmatta på vinden. När den togs bort visade det sig att det fanns skador på timmerstommen som hade dolts av mattan.

– Vi kunde konstatera att det berodde på en bristfällig renovering som gjordes på 1970-talet innan Higab tog över som fastighetsägare. Så fort vi upptäckte skadorna tog vi in antikvarisk expertis och timmermän som gick igenom hela träkonstruktionen. Det gjordes en noggrann detaljbedömning av varje enskild skada och hela arbetsprocessen från start till mål kommer att dokumenteras, säger Thomas Sörquist, projektledare på Higab.

	Foto Victoria Ask

Varsamhet i varje detalj

Eftersom det är ett 1700-talshus med stora kulturhistoriska värden arbetar Higab med att bevara så mycket som möjligt av husets ursprungliga delar. Allt görs med traditionella arbetsmetoder och material. För att kunna åtgärda skadorna på bästa sätt har lyfts allt taktegel bort och rötskadade delar i husets timmerstockar lagas och skarvas med stor precision. Därför var hela Huset inramat av en stor specialbyggd byggnadsställning med vatten- och vindskydd.

Under hela projektet har Higab ett tätt samarbete med entreprenören Skeppsviken, timmermän och murare från Högfurans Bygg, stadsbyggnadsförvaltningen och Antiquum och deras byggnadsantikvarie Victoria Ask.

– Vi vill ersätta så få delar som möjligt, därför är utgångspunkten att lagningar i timret skarvas istället för att man byter ut hela timmerstockar. De delar som behöver bytas ut ersätts av handbilat timmer för att bibehålla husets karaktär och hantverkstraditioner, säger Victoria Ask.

Antikvariestudenter var inbjudna
 

För att komma åt timmerstockarna har den yttre panelen och de inre ytskikten plockats bort. Det har inneburit att det har öppnat sig en möjlighet att studera historiska konstruktioner och lagningar liksom ålderdomliga ytskikt i form av lerklining* och tapetlager. Higab har därför bjudit in antikvariestudenter från Göteborgs Universitet att besöka huset som en del av deras kurs ”Byggnadens konstruktion, material och skador”.

– Att som student få möjlighet att få undervisning på plats av erfarna timmermän, under pågående arbete, är en unik chans. Det gav också tillfälle för studenterna att ställa frågor om antikvariska ställningstaganden och se processen, skadorna, konstruktionen, lösningarna och de avancerade lagningarna, säger Boel Melin.

Huset ska stå klart för inflyttning sommaren 2024
 

* Lerklining kallas tekniken att putsa en vägg med ett lerbaserat bruk för att isolera mot drag. Det har använts i tusentals år av olika kulturer och med en geografisk spridning över flera kontinenter. Materialet har nästan alltid hämtats i närområdet vilket har gjort det både billigt och mindre resurskrävande.

Meddelande Higab, Göteborg