Med konstruktionen som vägvisare – utkikstornet Kärven är Whites senaste spektakulära träbyggnad

Det senaste tillskottet till Whites succéprojekt i trä är utkikstornet Kärven. En visuellt slående enkelhet som för tankarna till en bunt vridna strån, möjliggjord av avancerad teknik i mötet mellan arkitektur och konstruktion. Den 30 augusti invigs det spektakulära tornet i Getteröns naturreservat norr om Varberg, som redan lockat de internationella blickarna till den svenska västkusten. På uppdrag av Varbergs kommun har White skapat ett utkikstorn där konstruktionen är det arkitektoniska uttrycket.
 

Det tolv meter höga och sju meter breda tornet är konstruerat med 140 reglar i en tredimensionell vävliknande struktur.

– Vi har arbetat med välkända trädimensioner. En träregel på 2”4 tror jag att de flesta kan relatera till, det är närmast är symbolen för träbyggnad. De skapar ett mönster på långt håll men är något man kan hålla i handen om man kommer nära, säger Lukas Nordström, ansvarig arkitekt i projektets senare skeden.

Kärven är en hybridkonstruktion som utnyttjar sina material på dess mest naturliga sätt. Byggnadskomponenterna – klassiska träreglar i kombination med utskurna metallringar – har möjliggjort ett smidigt montage som utförts av lokala entreprenörer utan behov av specialverktyg. Varje regel monterades på plats på cirka två minuter, och den totala montagetiden för träreglarna blev drygt en vecka.

Med utgångspunkt i den konstruktiva principen för en hyperboloid skissade Lukas Nordström och kollegorna fram den bärande strukturen som kom att bli det vinnande bidraget i Varbergs kommuns arkitekturtävling 2019.

Bakom Kärvens utseende, lika ikoniskt som välbekant, finns en konstruktion som inte varit genomförbar utan avancerad modellerings- och beräkningsteknik. Den generella principen för hyperboloidformen är simpel och rent matematisk. Men för att kunna pröva och fördjupa sig i ett så ickekonventionellt designförslag på relativt kort tid, krävs en enorm designhastighet. I arbetet med Kärven utforskade arbetsgruppen dessutom flera konstruktiva principer parallellt. Den parametriska designmjukvaran Grasshopper gjorde det möjligt att skapa de matematiska sambanden för designen och utveckla dem till digitala och fysiska modeller, vilket i sin tur hjälpte arbetsgruppen att ta snabba beslut.

Kärven är ett exempel på skicklig sammanvävning av arkitektur och konstruktion, med formstark och hållbar arkitektur som resultat. Det goda samarbetet och kunskapsutbytet med konstruktören Niklas Johansson på Rambøll har varit helt och hållet avgörande, enligt Lukas Nordström som varit ansvarig arkitekt i projektets senare skeden, efter Ulla Antonsson och Mattias Lind som båda var involverade i tidigt skede.

– Kärvens koncept har krävt en förståelse från både arkitekt och konstruktör för varandras discipliner. Det har resulterat i en gestaltning där det inte går att säga var arkitektur slutar och konstruktion börjar. Genom att utgå från en bärande konstruktionsprincip och sedan skapa arkitektur utifrån den i stället för tvärtom, hade vi redan en logik från dag ett. Vi har aldrig behövt kompromissa för att tvinga in den i den arkitektoniska formen i efterhand, säger Lukas Nordström, ansvarig arkitekt i projektets senare skeden.