Använd trä i flerfamiljshus för att vara klimatsmart

Att ersätta betong med trä när framtidens flerfamiljshus byggs kommer att gynna klimatet och det kommer inte att öka skogsavverkningen nämnvärt, så länge våra bostadsytor inte ökar. Med korslimmad trästomme går det att bygga högre byggnader, men då krävs också mer trä. Det mest klimatsmarta skulle därför vara att använda traditionella regelstommar, men också att bygga mindre lägenheter än idag. Det visar en ny studie ledd av Maximillian Schulte från SLU.
 

 

 

Bygge av flerfamiljshus med trästomme i Stockholm 2022

Foto: Maximilian Schulte

Efterfrågan på nya flerfamiljshus i Sverige beräknas enligt Boverkets och SCB:s prognoser vara 46 000 bostäder per år från nu till 2030 och 57 000 per år från 2030 till 2070. Det öppnar upp för möjligheten att ersätta den utsläppsintensiva betongen med trä, vilket i sig kan bidra till att uppnå det svenska målet att bli koldioxidneutralt till 2045.

– Men det är inte bara valet av material, trä istället för betong, som kan ge minskad klimatpåverkan, utan också mängden material vi producerar och använder, säger Maximillian Schulte, som är doktorand och huvudförfattare till studien.

 

Vad skulle då följderna bli av att alla framtida flerfamiljshus byggs i trä i stället för betong i Sverige? Hur skulle det påverka klimatet, och den biologiska mångfalden i våra skogar? Och vilken betydelse har det hur trähusen är konstruerade och hur stora lägenheterna är? Dessa frågor har Maximillian Schulte och hans kollegor försökt besvara genom simuleringsstudier som har publicerats i tidskriften Journal of Cleaner Production.

Virkesuttaget behöver inte öka nämnvärt

Nuvarande standard för träbyggnader i Sverige är att använda regelstommar, vilket gör att höjden på byggnaden blir något begränsad. När högre flerfamiljshus ska byggas används därför den mer träintensiva metoden med korslimmad trästomme.

I den aktuella studien har forskarna undersökt vad som skulle hända om det virke som behövs för alla nya flerfamiljshus enbart skulle komma från svensk skog. Genom att använda beslutsstödsystemet Heureka har de kunnat simulera vilka avverkningsnivåer som krävs vid användning av regelstomme respektive korslimmat trä. De har också undersökt vilken betydelse den genomsnittliga bostadsytan har: om den är 57 kvadratmeter (som idag), eller om den ökas till 68, eller minskas till 45 kvadratmeter. Svaret var att ett byte från betong till trä endast skulle kräva en liten ökning av virkesuttaget.

– Beroende på vilket trästomsystem vi väljer för att ersätta betong i framtida flerfamiljshus skulle avverkningsnivån behöva öka med endast 0,7–1,6 procent per år jämfört med den genomsnittliga årliga avverkningsvolymen för sågtimmer i Sverige under perioden 2016–2020, förklarar Maximilian.

Bostadsytorna får dock inte öka

Den relativt lilla ökningen av virkesuttaget stämmer dock endast om den framtida bostadsytan förblir densamma eller minskar. Trenden är dock den motsatta och den genomsnittliga bostadsytan per person har ökat under de senaste decennierna i Sverige och globalt. Fortsätter denna trend, kombinerat med ökad användning av korslimmad trästomme i flerfamiljshus, skulle klimatfördelen med att ersätta betong med trä försvinna.

– Dessutom skulle användning av korslimmat trä i flerfamiljshus leda till en större förlust av gammal skog i Sverige, eftersom det krävs mer trä per m² bostadsyta jämfört med det lättare regelstommesystem som används idag. Det finns däremot andra fördelar med korslimmat trä. Framför allt går det att bygga högre byggnader, vilket kan minska markanvändningen och göra det möjligt att behålla mer gröna ytor, tillägger Maximilian.

Sammanfattningsvis skulle den mest klimatsmarta lösningen vara att basera det framtida byggandet av flerfamiljshus i Sverige på regelstommar, i kombination med mindre bostadsytor.

 

Medellande Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Uppsala

 

 

   

Kulturexpress   ISSN 1862-1996

  18 december 2023