Kommunerna och Trafikverket lägger
stora resurser på att effektivisera kollektivtrafiken. Målet är att
vi som resenärer ska få kortare restider och kunna lita på
tidtabellerna. Det är bra. Men tyvärr följer väghållarna alltför
sällan upp att insatserna verkligen ger effekt.
|
|
|
Göteborgtrafik |
Satsningarna på kollektivtrafiken är viktiga för att fler ska välja
mer hållbara färdsätt. Men då gäller det att en ny linjedragning
eller en ombyggd cirkulationsplats verkligen ger kortare restider.
-Vi har data som visar vilka åtgärder som ger stor effekt och vilka
som missar målet helt. Som bransch borde vi bli mycket bättre på att
följa upp åtgärderna och se till att vi tillsammans väljer rätt
investeringar, säger Eva-Marie Wenehed, trafikplanerare på Tyréns.
Följa upp effekten av investeringarna
Idag finns det smarta sätt att samla in och presentera data som gör
att en kommun kan rikta sina insatser exakt där de behövs. Verktyget
som Tyréns har utvecklat heter Flowmapper och används idag flera
kommuner och kollektivtrafikhuvudmän.
- Vi kan visualisera trafikflöden och följa upp vad som påverkar
restiderna. Men idag är det få aktörer som använder de insikter som
finns eller ens gör en uppföljning. Trots att vi vet att vi ibland
bara behöver göra enkla justeringar för att få en mycket bättre
effekt, fortsätter Eva-Marie.
En ombyggd cirkulationsplats gav både
kortare och längre köer
Låt oss ge ett exempel. En cirkulationsplats byggs om för att öka
kollektivtrafikens framkomlighet. Efter ombyggnationen har
cirkulationsplatsen ett nytt vänstersvängfält för att minska köerna
på rampen söderifrån. Även körfältsindelningen västerifrån byggdes
om.
Ytterligare ett vänstersvängfält på rampen fick följande effekter
(bild från verktyget Flowmapper visar medelhastigheten före och
efter åtgärden):
Efter ombyggnationen är kön fram till cirkulationsplatsen söderifrån
nästan borta. Men en ny kö har uppstått när trafiken ska vävas
samman efter cirkulationen. Den kön gör att det tar helt stopp i
cirkulationsplatsen under vissa tider. Så, åtgärden har lett till
ökad framkomlighet för bussen, medianrestiden förbi
cirkulationsplatsen har minskat med 22 sekunder under
rusningstrafiken. Men det är på bekostnad av inkommande trafikflöden
ifrån norr och öster som har fått mycket svårare att komma in i
cirkulationsplatsen.
Ytterligare ett vänstersvängfält på rampen fick följande effekter
(bild från verktyget Flowmapper visar medelhastigheten före och
efter åtgärden):
I motsatt riktning har körfältsindelningen ändrats så att trafiken
som ska rakt fram kör i samma körfält som högersvängande trafik. Det
har lett till mer trafik i högerkörfält och därmed sämre
framkomlighet för bussen med längre restid som följd. Medianrestiden
har ökat med 11 sekunder under rusningstrafiken.
- Exemplet visar att en relativt enkel åtgärd som körfältsindelningen
kan ge förvånansvärt stor effekt på restiden jämfört med en dyrare
utbyggnad av ytterligare ett körfält som dessutom ger stora
konsekvenser för många andra trafikanter. Vi behöver följa upp
mycket mer och kvantifiera effekter för att inte gå miste om
lärdomar. Trafikplanering är komplext och vi måste våga följa upp
och rätta till åtgärder för att se till att vi får rätt effekt,
avslutar Eva-Marie Wenehed.
Foto Kulturexpress, Meddelande
Tyréns, Stockholm
|