|
Trikafabriken, Stockholm, Foto: Christoffer Skogsmo |
Under den
årliga arkitekturmånaden Archtober i New York presenterar tre
svenska arkitekter hur de innovativt arbetar med trä, en tidlös och
förnybar råvara som möter den senaste tekniken i svensk
träarkitektur. Genom tre unika hus i Sverige visualiseras hur
arkitekterna reducerat byggets klimatpåverkan med 50 procent och
minskat byggtiden med 70 procent. Men också hur den svenska skogens
återväxt kan skapa material för ett åttavåningshus, på en minut.
– Genom att bygga i trä kan klimatpåverkan reduceras med minst 50
procent. Det gör att jag alltid frågar mina kunder om man inte ska
välja trä i första hand, säger arkitekt SAR/MSA Gert Wingårdh. Det
trämaterial som används i ett av de åtta våningar höga
flerfamiljshuset Strandparken motsvarar en minuts växande i svenska
skogar.
Höghus i trä är inte längre en fantasi. I Skellefteå i norra Sverige
byggs just nu Kulturhuset Sara, som med sina 20 våningar kommer att
bli ett av världens högsta trähus när det står klart 2021. I
Sundbyberg utanför Stockholm byggdes för sju år sedan Strandparken –
två flerfamiljshus om åtta våningar helt i trä – som sedan dess har
besökts av delegationer från 150 länder. Trikåfabriken (Stockholm,
2019) är ett annat exempel på banbrytande träarkitektur; en
hundraårig industribyggnad i två våningar har vuxit till ett nio
våningar högt kontorshus genom att träkonstruktion adderats ovanpå
den befintliga byggnaden. Tre svenska byggnader som i förtid möter
det paradigmskifte byggindustrin står inför, där trä i egenskap av
det enda förnyelsebara materialet, kommer att spela en nyckelroll.
Den 21–23 oktober
arrangerar Swedish Design Movement tre seminarier med
arkitekterna bakom dessa nyskapande byggnader inom ramarna för
Archtober under namnet Woodlife Sweden: Meet the Architects.
Skogen har länge varit Sveriges största exportvara. De enorma
tillgångarna syns också tydligt i svenska arkitekters syn på
husbyggnad. Idag byggs 90 procent av alla enfamiljshus i Sverige
i trä och 14 procent av lägenheterna i flerfamiljshus över två
våningar har trästomme som konstruktion. Med grundmaterialet
runt husknuten skapas förutsättningar att kraftigt reducera
klimatpåverkan genom hela byggprocessen.
Under nästan hela 1900-talet var det förbjudet att bygga högre
trähus än två våningar. Tack vare tekniska innovationer och att
lagarna ändrades på 90-talet blev det möjligt att bygga högre
oavsett konstruktionsmaterial. Sedan dess har utvecklingen gått
fort fram och den träbaserade sektorn växt. Parallellt har
limträindustrin gjort intåg på marknaden och byggprocessen kan
förkortas upp till 70 procent jämfört med platsbyggd betong.
– Den största fördelen med att bygga i trä är att klimatpåverkan
blir minimal. När man använder trä så kan man binda mer
koldioxid i byggnaden än vad som släpps ut i atmosfären. Det är
en spännande utmaning som arkitekt att göra allt högre byggnader
i trä, de får en helt annan symbolverkan och upplevelsen av
huset blir unik. Vi har lyckats med 20 våningar, vem vet hur
många det blir nästa gång, kanske 102 våningar, säger arkitekt
SAR/MSA Oskar Norelius, ansvarig arkitekt tillsammans med
arkitekt MSA Robert Schmitz för Sara Kulturhus på White
Arkitekter.
De höga husen blir ofta viktiga symbolbyggnader, men det är
mängden trähus som gör den stora skillnaden för miljö och
klimatpåverkan. Även träets hälsofrämjande effekter är en faktor
som kan få fler att välja trä framöver.
– Jag tycker att det är en helt annan känsla att gå in i en
träbyggnad. Man lägger direkt märke till den akustiska
skillnaden mellan en trä- och en betongbyggnad. Ett annat sinne
som bejakas är via den härliga trädoft som bara sprider sig i
ett hus byggt i trä, säger Matthew Eastwood på Tengbom.
I seminarierna visas nyproducerade kortdokumentärer som ger en
introduktion till byggnaderna och visionerna bakom dem. De
digitala studiebesöken efterföljs av streamade Zoommöten, där
arkitekterna och hållbarhetsansvariga kollegor fördjupar idéerna
i korta presentationer och kan ta emot frågor från publiken.
Seminarierna modereras av journalisten och arkitekturkritikern
Mark Isitt.
Seminarierna är öppna för alla intresserade! Registrera dig via
denna länk
Deltagare
och program för Archtober 2020
Trikåfabriken, Stockholm, onsdag
21 oktober kl 14–15 (svensk tid)
Möt arkitekterna från
Tengbom som ligger bakom Trikåfabriken. Trikåfabriken är en
hundraårig industribyggnad i två våningar som har vuxit till ett
nio våningar högt kontorshus genom att en träkonstruktion
adderats ovanpå den befintliga byggnaden som skapat en mer
hälsosam arbetsmiljö för många.
Deltagare:
arkitekt MSA
Matthew Eastwood, Tengbom och Ivana Kildsgaard, hållbarhetschef,
Tengbom. Moderator: Mark Isitt, journalist och
arkitekturkritiker
Sara Kulturhus,
Skellefteå, torsdag 22 oktober kl 14–15 (svensk tid)
|
Sara Kulturhus, Skellefteå, Foto: White Arkitekter |
Möt arkitekterna från
White Arkitekter som ligger bakom Sara Kulturhus. Sara Kulturhus
är stadens nya mötesplats och kulturcentrum. Ett 20 våningar
högt hus byggt i trä som binder koldioxiden i huset istället för
att släppa ut den.
Deltagare:
arkitekt SAR/MSA
Oskar Norelius och arkitekt MSA Robert Schmitz och Partners
White Arkitekter och arkitekt SAR/MSA, MDA Monica von
Schmalensee, senior rådgivare White Arkitekter. Moderator: Mark
Isitt, journalist och arkitekturkritiker.
Strandparken, Sundbyberg,
Stockholm, fredag 23 oktober, kl 14–15 (svensk tid)
|
Strandparken, Sundbyberg, Foto: Petra Bindel |
Möt arkitekterna från
Wingårdhs som ligger bakom Strandparken. Strandparken är
världens första åttavåningshus som är helt byggt i trä. Sedan
2013 har Strandparken besökts av delegationer från 150 länder.
Deltagare: arkitekt SAR/MSA
Gert Wingårdh, Wingårdhs och Sandra Frank, medgrundare och
Executive Vice President Marketing & Global Movement,Arvet.
Moderator: Mark Isitt, journalist och arkitekturkritiker.
Meddelande Sveriges Arkitekter
|