Göteborgs hemliga trädgård får nytt liv

 

 
  • Gathenhielmska Huset och trädgården

 

Nu tas nästa steg i utvecklingen av Gathenhielmska Huset i Göteborg när trädgården med anor från 1700-talet återfår sin forna glans.

– Gathenhielmska Huset är ett unikt hus med en fantastisk trädgård. Jag är både stolt och glad när jag nu ser vad vi åstadkommit – en öppen plats som andas historia och har återfått mycket av sin ursprungliga känsla. Nu hoppas vi fler göteborgare – särskilt när så många förväntas semestra på hemmaplan – ska upptäcka denna oas, säger Christer Svärd, VD på kommunala fastighetsbolaget Higab.


I våras öppnades Gathenhielmska Huset för att bli ett kulturellt nav runt Stigbergstorget. Historieverket, som arbetar med att levandegöra stadens historiska platser, flyttade in med ambitionen att fler skulle få ta del av det anrika huset.

Nästa steg i utvecklingen av kulturmiljön är på väg att avslutas när trädgården, som varit något av en okänd och lite hemlig plats, nu väcks ur en sorts Törnrosasömn.
 

Växthuset - före Miljörum portar - efter


– Huset och trädgården har en lång historia där spår från tre sekel finns bevarade. Vår ambition är att bevara dessa årsringar samtidigt som trädgården och huset ska vara en inspirerande, vacker och rofylld mötesplats för dagens besökare, säger Boel Melin, byggnadsantikvarie på Higab.

Gathenhielmska Huset byggdes på 1740-talet och är ett av Göteborgs äldsta hus. Trädgården på baksidan är troligtvis lika gammal och ingick en gång i tiden i det repslageri som låg längs nuvarande Bangatan. Sedan dess har den genomgått stora förändringar – från en privat och dekorativ trädgård på 1700-talet till en större park på 1860- och -70-talen. Under 1900-talet blev trädgården åter privat och mer lummig och vildvuxen än tidigare, men under de senaste decennierna har den förlorat sin forna glans. Det ledde till att Higab påbörjade en omfattande upprustning under förra hösten.

Utgångspunkten har varit att låta hela historien få plats, att inte ta bort historiska lager, varken nya eller gamla. I trädgården har växtligheten förädlats och förstärkts genom plantering av nya fruktträd, valnötsträd, rosor, syrener, bärbuskar och perenner av historiska sorter. Även en rosengång kommer att rekonstrueras i höst.
 

Lusthuset - före Lusthuset - efter


Det röda lusthuset, troligen från 1700-talet, har rustats upp och restaurerats med tidstypiska material som linoljefärg, slamfärg och äldre beslag. För att skydda verandan har den glasats in. Nya fönster har tillverkats i samma stil som redan befintliga verandafönster. De nya verandadörrarna har inspirerats av tiden för uppförandet av verandan, som bedömts ha skett i mitten av 1800-talet. Allt har genomförts på ett varsamt sätt med traditionella metoder och material. Det tidigare träplanket som ramade in trädgården har ersatts av ett svart smidesstaket som bättre passar in i miljön och gör att det går att blicka in och ut ur trädgården.
 

Lusthuset - efter Verandan - efter - interiör


Största delen av upprustningen är nu klar, men det återstår några punkter. En av dem är att slutföra arbetet med att restaurera och återuppbygga trädgårdens nedsänkta växthus. Det är inte exakt känt när det byggdes, men det finns sannolikt utmärkt på kartor från 1850-talet.
 

Verandan - före Verandan - efter - den inglasade verandan


– Upprustningen av Gathenhielmska trädgården beräknas vara helt klar i början av hösten. Då kommer besökare kunna ta del av en spännande och grönskande trädgård med tydliga spår från 1700-talet till i dag, säger Boel Melin.

Tillsammans med verksamheten i huset, där det i höst bland annat planeras för guidade visningar, scenkonst och jazzkvällar, knyts den historiska kulturmiljön tydligare ihop med övriga Gathenhielmska Kulturreservatet. Liksom andra besöksmål i området, som Sjöfartsmuseet och café- och kulturlivet, bidrar det till att Stigberget blir en öppen och välkomnande mötesplats.

 

Staket - före Staket - efter

 

Om Gathenhielmska Huset och trädgården

Gathenhielmska Huset byggdes på 1740-talet av konvojkommissarie Johan Hansson Busck, svåger till den kände kaparen Lars Gathenhielm. Troligen fanns en trädgård vid huset redan då det byggdes. Under 1800-talet utökades den till en park som sträckte sig längs nuvarande Bangatan ända fram till nuvarande Amiralitetsgatan. Runt Gathenhielmska Huset och trädgården fanns byggnader som tillhörde det repslageri som Ingela Gathenhielm hade anlagt 1722.

I mitten av 1800-talet gjordes trädgården om och fick böljande gångstråk och oregelbundna kvarter. Från och med slutet av århundradet förenklades trädgårdens gångsystem i omgångar och ny bostadsbebyggelse gjorde att trädgårdens södra delar naggades i kanten. Repslageriets byggnader revs runt sekelskiftet 1900. Kvar blev en låg vall mot Bangatan. Här finns också en äldre 1700-talslänga som troligtvis fungerade som tågbod under repslageriets tid.

Gathenhielmska Huset är en av Göteborgs fem äldsta profana byggnader och dessutom stadens enda bevarade storborgarhus i trä från mitten av 1700-talet. Det är även Göteborgs första byggnadsminne.

 

Meddelande: higab.se

 

 

Kulturexpress   ISSN 1862-1996

01 Augusti 2020