|
|
|
Sävsparv går mot strömmen och
minskar inte i lika stor omfattning längre
|
Antalet rödlistade fågelarter har
ökat med 21 procent i den nya rödlistan. Det går dåligt för till
synes vanliga arter som gråkråka, skrattmås, björktrast och
rödvingetrast, vilka minskar markant i fågeltaxeringens
standardrutter och rödlistas i kategorin Nära hotad (NT). Sex arter
som lämnar rödlistan är ängspiplärka, skäggmes, gröngöling,
sånglärka, kungsfågel och brandkronad kungsfågel.
Den 22 april publiceras Rödlistade arter i Sverige 2020 som tas fram
av SLU Artdatabanken. Redan nu kan vi berätta att fåglar är en
organismgrupp som utmärker sig. I Sverige häckar 245 fågelarter
regelbundet. Av dessa bedöms 30 procent minska så kraftigt att de
blir rödlistade. Detta innebär att antalet rödlistade fågelarter har
ökat med 21 procent.
Det går till exempel dåligt för simänder. Stjärtand och årta är
rödlistade sedan tidigare, och nu tillkommer även kricka och bläsand.
Båda bedöms som Sårbar (VU) på grund av kraftiga
populationsminskningar. Även dykänderna ejder, bergand och brunand
har minskat kraftigt och flyttas från Sårbar (VU) till Starkt hotad
(EN). Av tropikflyttande tättingar har 40 procent av arterna minskat
med mer än 15 procent under de senaste 10 åren, vilket gör dem
rödlistade. Bara 10 procent av tropikflyttarna har ökat. Störst
minskning har backsvala och hussvala. För ortolansparven går det
fortsatt mycket dåligt. Den har minskat med ytterligare 85 procent
under de senaste 10 åren och bedöms som Akut hotad (CR).
Rödspov och fältpiplärka finns fortfarande kvar på rödlistan men de
senaste årens framgångsrika åtgärder för deras häckningsmiljöer, har
i stort sett hejdat minskningen av dessa båda arter. Arter som
lämnar rödlistan är ängspiplärka, skäggmes, gröngöling, sånglärka,
kungsfågel och brandkronad kungsfågel. För ängspiplärka, skäggmes,
kungsfågel och brandkronad kungsfågel går det bättre sannolikt tack
vare mildare vintrar. Lika bra går det inte för sånglärka och
gröngöling, men de lämnar rödlistan tack vare att
populationsminskningen planar ut.
Hur blir en art rödlistad?
Den svenska rödlistan är en lista över arter och deras hotstatus i
Sverige. Den baseras på en bedömning av enskilda arters risk att dö
ut från landet. Bedömningen görs utifrån internationellt vedertagna
kriterier som baseras på flera olika riskfaktorer. Kriterierna avgör
vilken kategori en art hamnar i. Det finns fem kriterier, från A
till E, och sju kategorier:
Livskraftig (LC)
Kunskapsbrist (DD)
Nära hotad (NT)
Sårbar (VU)
Starkt hotad (EN)
Akut hotad (CR)
Nationellt utdöd (RE)
Kategorierna är ett verktyg som stöd för prioritering av
naturvårdsåtgärder. Åtgärdsprogram för hotade arter tas till exempel
enbart fram för de kategorier (VU, EN, CR) som utgör de hotade
arterna. Ett exempel är grönfläckig padda vars status förbättrats
till följd av åtgärder.
Eftersom rödlistning handlar om att bedöma arters risk att dö ut kan
även vanliga arter bli rödlistade. Ett exempel är gråkråka som,
trots att man ser den överallt, hamnat på rödlistan på grund av en
kraftigt minskad population.
Rödlista 2020 publiceras den 22 april men går redan nu att
förbeställa på SLU Artdatabankens webbplats.
2020 års rödlista kommer att finnas tryckt i fickformat eller för
nedladdning direkt från vår webb.
Det går även att hitta och ladda ned fakta om rödlistade arter på
www.artfakta.se. Där står var de finns, hur de lever, varför de är
rödlistade och hur man kan förbättra situationen för dem.
I Dagens natur kan man läsa mer om hur det går för Sveriges fåglar.
Fakta
Rödlistade arter i Sverige 2020, som tas fram av SLU Artdatabanken
tillsammans med 14 expertkommittéer, är den femte samlade rödlistan
för Sveriges djur, svampar och växter. Den första publicerades 2000
och Sverige har sedan dess reviderat och publicerat en rödlista vart
femte år. Den allra första svenska listan över hotade arter (ryggradsdjur)
publicerades dock redan 1975 och följdes av listor för även andra
grupper. Sverige har således 45 års erfarenhet av att beskriva
tillstånd och trender för landets arter, på basis av kontinuerlig
insamling och bearbetning av uppgifter om deras populationer,
livsmiljöer och påverkansfaktorer.
Meddelande: Sveriges
lantbruksuniversitet, SLU
|