|
|
|
Östersjön sedd från Gotland. Foto:
Eva Stephansson |
Östersjön är svårt drabbad av övergödning. För att ändra på
detta har kustländerna sedan slutet av 1980-talet varit överens
om att minska utsläppen av kväve till Östersjön. Forskare från
SLU och Södertörns högskola har undersökt hur effektiva
ländernas miljöpolitik var under åren 1996-2010. Sveriges
miljöpolitik visade sig inte leda till någon minskning av
utsläppen under perioden, och Finlands miljöpolitik ledde till
mycket små minskningar. I Danmark, Estland och Polen ledde
miljöpolitiken däremot till betydande utsläppsminskningar.
Totalt ledde miljöpolitiska förändringar under perioden till att
kväveutsläppen till Östersjön minskade med 16 procent.
Länderna runt Östersjön gör regelbundna
uppföljningar av utsläppen till havet. Förändringar i dessa
utsläpp kan bero på befolkningsförändringar, ändrad omfattning
på djurhållningen i lantbruket, vädret och miljöpolitiken.
Orsaken till utsläppsförändringar undersöks emellertid inte,
vilket gör det svårt att säga om miljöpolitiken fungerat bra
eller inte.
I en ny studie har forskare undersökt hur just miljöpolitiken
bidragit till att minska utsläppen. Studien har publicerats i en
välrenommerad internationell tidskrift, och visar att varken
Sverige eller Finland lyckades åstadkomma några nämnvärda
minskningar av utsläppen under perioden 1996–2010, medan många
andra länder, i synnerhet Danmark, Estland och Polen, lyckades
betydligt bättre.
För att undersöka de ekonomiska konsekvenserna av den förda
politiken jämfördes kostnaderna för denna med en situation där
samma utsläppsminskning skulle nås till lägsta möjliga kostnad.
Den förda politiken visade sig vara cirka åtta gånger så dyr som
en kostnadseffektiv fördelning av utsläppsminskningarna. En
kostnadseffektiv fördelning av de gjorda utsläppsminskningarna
skulle innebära större minskningar från svensk sida, samtidigt
som mer än hälften av utsläppsminskningarna skulle genomförts i
Polen.
Man kan också vända på svaret: det skulle ha varit möjligt att
åstadkomma större utsläppsminskningar till samma kostnad. I
studien uppskattar forskarna att utsläppsminskningen under den
studerade tidsperioden skulle ha kunnat fördubblas utan att
kostnaderna hade varit högre än för den faktiskt förda politiken.
Det är möjligt att en del av den utsläppsminskning som länderna
har åstadkommit under perioden i första hand syftat till att
förbättra dricksvattenkvaliteten eller vattenkvaliteten i
kustområdet snarare än i öppna havet.
|