Det är naturligtvis angeläget, och visst kan
en rörligare bostadsmarknad bidra till en
rörligare arbetsmarknad, men man kan
diskutera huruvida det kan sägas vara en
”satsning på jobben”. 300 miljoner kronor
läggs till exempel på budgetposten
”marksanering” – nästan dubbelt så mycket
som på ”innovativa och växande företag” som
man finner några rader ner i samma tabell.
Marksaneringen kostar dessutom nästan
lika mycket som hela satsningen på fler och
växande företag – i alla fall om man räknar
bort de 120 miljoner som regeringen lägger
på en upprustning av Göta Kanal. En
upprustning som säkert kan gynna
besöksnäringen men kanske ändå skulle ha
passat bättre under en annan budgetpost än
just jobbskapande.
En dryg miljard går till det som kallas
aktiv arbetsmarknadspolitik, bland annat 300
miljoner till Samhall och 166 miljoner till
”aktiva insatser för långtidsarbetslösa”.
Viktiga insatser men långt från de 8,5
miljarder som trumpetats ut.
Det största problemet är dock inte
putsningen av siffrorna utan i stället hur
man finansierar dessa satsningar på
marksanering och annat. De skrotade
arbetsgivaravgifterna för unga riskerar att
leda till en ökad ungdomsarbetslöshet över
hela Sverige. Restaurangbranschen är ett
talande exempel. Där är 39 procent av de
anställda 26 år eller yngre, och var tredje
person är dessutom utrikesfödd. I en bransch
där rörelsemarginalerna ligger på i
genomsnitt 2 procent säger det sig självt
att fördubblade arbetsgivaravgifter för 4 av
10 anställda blir ett slag i magen.
Det försämrade ROT- och RUT-avdragen
riskerar tyvärr också att få stor effekt,
både på arbetslösheten och på svartjobben.
Hur regeringens satsning på traineejobb
faller ut återstår att se, men nog känns
systemet än så länge allt för krångligt för
att bli en succé.
Vad finns då att hitta i Alliansens
numera fyra skuggbudgetar? Här handlar det
så klart mycket om att motivera människor
till att vilja arbeta. Moderaterna satsar
därför 9 miljarder kronor på sitt ”första
jobbet-avdrag” som kommer att sänka skatten
för dem med låga inkomster med upp till 2
000 kronor per år. Kristdemokraterna har ett
liknande förslag som bygger på att de första
500 000 kronorna man tjänar ska vara
undantagna från skatt.
Moderaterna vill även, tvärtemot
regeringen, utöka RUT till att även omfatta
flyttjänster. Dessutom vill man sänka kravet
på aktiekapital från 50 000 till 25 000
kronor för att underlätta för företagare att
starta aktiebolag. Ett bra och rimligt
förslag, inte minst eftersom ett aktiebolag
underlättar för företag som vill anställa.
Ännu ett fråga där regeringen går i total
polemik med bland annat Moderaterna och
Folkpartiet är den om hur arbetande seniorer
ska beskattas. Medans regeringen höjer
arbetsgivaravgifterna för dem som vill
anställa ålderspensionär så vill Moderaterna
göra det motsatta – de vill att ett
förstärkt jobbskatteavdrag ska införas för
dem som fyllt 64 och fortsätter att arbeta.
Att göra det svårare eller lättare för äldre
och kompetenta medarbetare att fortsätta
jobba – det är frågan.
Det är dock i Centerns budgetförslag som
vi hittar det kanske kraftigaste verktyget
för att fler ska vilja anställa. Man
föreslår nämligen att arbetsgivaravgifterna
slopas helt för den första anställda i ett
företag. Rabatten ska gälla i två år och upp
till den del av lönen som understiger 180
000 kronor per år. Äntligen ett incitament
som gör skillnad – och som alla förstår.